Läs mer under fiken We Endurance..
Vill du ha ett annorlunda dejtande? Följ med We Endurance på singelträning i april!!!!
Läs mer under fiken We Endurance..
0 Comments
Efter en lång höst och vinter har tävlingssuget varit stort. Att enbart träna och träna är inte alltid roligt och man vill gärna ha ett kvitto på formen. Kiel Marathon skulle precis som förra året bli den första tävlingen. Kändes rätt bra med "bara" en mara och inte direkt kliva in på ultradistansen.
Magkatarr för ett par veckor sedan gav en ofrivillig vila men jag måste säga att den kom vid rätt tidpunkt om det nu finns någon sådan ;). Ingen optimal uppladdning med andra ord men det kvittar egentligen inför ett marathonlopp. Det ända jag ville göra i Kiel var en tid under 2.57.40 som var mitt personbästa för distansen. Kiel Marathon är så mycket mer än en tävling. Då jag åker tillsammans med Marathonguiderna får jag en välplanerad helg med trevligt umgänge, fantastisk god mat. En skön semester som toppas med loppet. Det är rätt skönt att bara slussas dit man ska av arrangörerna och det enda man behöver tänka på är att springa. Efter en uppvärmning kändes kroppen okej och jag gav mig i väg i den tänka farten (3,55/km). Hade följe av Jenny Jansson IFK Umeå vilket var skönt. Vi sprang och pratade och det kändes lätt. Sedan kom motvinden. Jag började känna mig smått illamående redan vid 10 km som passerades på 39.20, men Jenny peppade mig och drog en bit. Hon stannade till och drack och jag väntade in. Efter 15 km fick Jenny problem då hon redan vid start kände smärta. Jag vet att hon springer riktigt fort när hon mår bra så jag förstod att något var fel. Jag var nu själv och fick ta all vind vilket var tungt. Mamma som var med och supportade gjorde ett bra jobb som dagens topphejare. Det hjälpte faktiskt en fram :) Halvmaran precis enligt plan 1.24.00 och det kändes riktigt bra, men sedan kom det där illamåendet och paniken till att uppsöka en toalett var ett faktum. Tyvärr finns det dock inga bajamajor längs med banan så det var bara att dyka in i första bästa rabatt. Och JA, många människor fick åskåda mina behov. I stundens hetta tänker man inte så mycket på det men väl i mål haha. I väg igen och försöka hitta rytmen. Efter 35 km var det dags igen. Det kändes som jag skulle svimma och jag tänkte att nu går jag in i väggen. Sprang in på sidan av banan och kräktes. Det tog sin lilla tid men kändes bättre efteråt. Hittade åter farten men kände mig tom på energi och stannade och drack två muggar te. (inte öl som jag trodde det var förra året ;)). Tiden i mål blev 2.53.16 vilket var ett pers med nästan 4.5 minuter. Jag vann loppet men känner mig inte så nöjd. Motvinden är en sak som inte går att påverka och alla vi som sprang fick verkligen kriga oss fram. Ja det var riktigt tuff och påverkade både tekniken samtidigt som det var en mental utmaning. Magen däremot kändes onödig då man inte ska behöva stanna två gånger under en mara. Troligtvis var det magkatarren som gjorde sig påmind och förhoppningsvis en engångsgrej. Utan stopp kanske jag hade nått min måltid :) Jaja gissa om jag är sugen att göra om detta igen snart ;). Återhämtningen gick i alla fall bra och jag kunde träna vanligt redan igår måndag. Så sammanfattningsvis är jag nöjd men lite besviken. Lärorikt och motiverad till ett nytt försök. Kanske i vår? I förrgår när jag satt och jobbade med We Endurances nya flyers kunde jag inte undgå att lyssna på de samtalade människorna bredvid mig. En licensierad PT ger kostråd till tre tjejer som praktiserar hos denne man för att själva starta PT-verksamhet. Det gör ont att höra hur denne man ger råd kring fettförbränning och prestation. Det var inte mycket rätt och jag får nu ännu större förståelse i att just PT,s bidrar till ätstörda beteenden. Jag kommer åter in på dessa korta utbildningar som finns för att någon ska tjäna pengar. Utbildar man sig till PT så ska man jobba med just träning och inte ge sig in i ett ämne man har för lite kunskap i. Vad betyder egentligen Diplomerad och Licensierad? Det gör faktiskt ont att vissa med en två veckors utbildning ger sig ut för att kostråd.
Kostrådgivarutbildning steg 1 och 2 berör knappt ens på ytan ämnet idrottsnutrition och jag ser på dessa kostforum att kunskapen är låg men ändå ska man hjälpa hårt tränande människor. Tror att dieter är grejen och lär ut helt fel. Inte konstigt att frågor kring just idrottsnutrition är heta ämnet på forumet och då gällande väldigt enkla frågor. Jag anser att det är oprofessionellt att skylta sig själv som kostrådgivare och att man kan hjälpa allas olika behov. Tyvärr gör det bara skada och bidrar ofta till uteblivna resultat. Det är ungefär som att jag skulle ta mig an en person med diverse sjukdomar där jag inte har tillräcklig kompetens. Visst kan jag ge enklare råd men jag bollar direkt över till någon med en längre utbildning inom området som till exempel Kristina Andersson som är topp 1 i Sverige gällande magproblem. Varför ska jag försöka mig på något som jag inte fullt ut klarar? Varför ska jag hålla inne på information om någon som säkerligen gör ett bättre jobb än jag? Vi ska ta hand om individer som alla har olika önskemål och behov. Individer som förlitar sig på oss och vår kunskap. De blottar sig och lägger stort ansvar i våra händer. Detta kräver trovärdighet vilket inte ges efter kortare utbildningar. Och SPECIELLT inte inom idrottsnutrition. Jag anser att det är tråkigt när medlemmar på kostforum går ut med att de har en elitidrottare som vill ha vissa resultat och de skriver öppet på forumet och frågar: vad ska de äta? Hur gör jag? är dålig på detta! Ja det är svar nog på att du inte ska ta dig an en idrottsman- eller kvinna. Näe jag är trött på att det ploppar upp PT,s, och diplomerade kostrådgivare. Även samma titel för löpcoacher som efter en helg kan börja ta betalt och hjälpa löpare nå nya höjder. Visst kan man pussla ihop ett träningsprogram men det krävs lite mer än så. En längre utbildning av anatomi, fysiologi, biomekanik, idrottsmedicin är ämnen som borde väga tungt. Tyvärr stöter jag ofta på människor som tagit hjälp av fel personer och hamnat i just ett ätstört beteende. Och det är så tråkigt att trovärdigheten för kostrådgivare bara blir sämre och sämre. Ska du jobba med kost och idrott? Läs då en universitetsutbildning så du i alla fall kan ge bra råd på periodiserad och tajmad näringsintag! Då var det snart dags igen för ännu en onsdag och We Endurance! Vi kör en favorit i repris och går på backträning igen. Fast denna gång utvecklar vi och lägger till en tröskelbana ;). Nu har ni chansen att återigen öva på backtekniken. Glöm inte att äta ordentligt innan träningen så ni inte går tom på energi. Vi ska ju utvecklas och bli starkare hela tiden! Ännu ett tips på före/efter träning : Kvarg/Kesella med päron och russin (150g kesella, 1 päron, 1 dl russin) Energi: 371 kcal Protein: 21,5 g Kolhydrater: 60,8 g Fett: 1,9 g Kom peppade, laddade och fulla av energi!
We Run We Endurance!!!!!!!!!!!!!! Ja idag är jag faktiskt väldigt stolt över mig själv. Ja och tacksam med för den delen. Tacksam att jag träffat en ny vän som har gett och ger mig så mycket energi. Hon gör jobbet roligare och är otroligt ödmjuk och duktig. Rebecca Miller och jag klickade som sagt förra året och har idag startat We Endurance som står för löpning i sin helhet. Alltså mer än bara löpning :). Vi stärker verkligen varandra och har tillsammans en stor mängd erfarenheter och kunskap som vi nu vill dela med oss med andra.
Ja det är verkligen roligt att vara två och inte alltid dra hela lasset själv. Idag är jag stolt då jag gjorde min livs bästa föreläsning med ett material som jag fixade i hop igår. Jag gillar verkligen att pilla med Power Point och intresset för kosten gör det bara så roligt. Att gå in i lärarrollen är fantastiskt roligt och framför allt föreläsa för intresserade idrottselever som redan har stor kunskap inom ämnet idrottsnutrition. Under 70 minuter pratade jag tajming och periodisering för att få ut så mycket som möjligt av sin träning. Avslutningsvis fick det en uppgift som sedan kommer att vara betygsgrundande. En väldigt bra grupp som lyssnar och tar in. Inga personer som trillat i LCHF-träsket där det inte spelar någon roll vad man säger då allt förutom deras tro är fel. Dock vill jag påminna om de olika fettsyrorna och deras resa i kroppen. Ja de brukar inte alltid LCHFare ha koll på. När jag föreläste för TSM fick jag en kommentar av en kvinna på strikt LCHF-diet som menade på att alla borde äta det för det är så bra. Tittar lite hånande mot mig och vänder sig till övriga och säjer. Ja det är bara ett tips! Men egentligen menade hon "Sophia kan inte sin sak" ;). Men när jag sedan förklarade innebörden av olika fetter och dess påverkan på förbränningen höll hon tyst och refererade till Jonas Colting. Jag har stor respekt för honom och han är en fantastisk idrottare som jag tycker är en bra förebild. De kvinnan dock missat är att i Coltings kostdagbok (som han lagt ut), säger han att han bara äter de "goda kolhydraterna" som pasta och ris???? LCHF?? Sedan äter han väldigt många kalorier och även om han skulle äta lite kolhydrater blir den totala energiprocenten av intaget kolhydrater rätt stor. Titta på Ferry, 7000 kcal om dagen varav låga 15-20 e% kolhydrater. Ja jag är inte bra på matte men det blir ju rätt mycket kolhydrater eller hur ;). Colting som dessutom äter stora mängder i samband med tuff träning och tävling. Jag säger inte att det är fel att dra ner på kolhydraterna, jag säger väj rätt kolhydrater! Jag blir faktiskt frustrerad att människor faktiskt tror att potatis ät dåligt! Högt GI. Okej, potatis är 16 gram kolhydrater/100 gram. GI baseras på 50 gram kolhydrater/100 gram. Det blir alltså väldigt mycket potatis för att få i sig stora mängder kolhydrater. Dessutom för den GIfrälste så är det bara att koka potatisen, låta den kallna och sedan micra. Vips har den lågt GI. För GI handlar dels om strukturen och den förändras här hos potatisen. Att säga att kött och en gräddsås skulle vara bättre? Då säger jag läs på om korta, mellanlånga och långa fettsyror. Jag tror inte att LCHF egentligen är menat för just kött och gräddsås som är av den långa karaktären. Dessa som kan fastna i blodet och ännu värre vid fysisk inaktivitet. Dessa gynnar inte fettförbränningen som däremot de korta och mellanlånga gör. Och kött och grädde är ja, långa! Visst går man ner i vikt på en diet. Det gör man alltid när man plockar bort något ur kosten. Har du till exempel ätit på ett visst sätt och tar bort de dagliga två bananerna så går du självklart ner i vikt och du hållit det stabilt innan. Precis på samma sätt som du kan få näringsbrist av att enbart äta grönsaker. Jag kommer alltid att hålla starkt för att vi människor är gjorda för att äta samtliga näringsämnen och röra på oss. Vi måste bara lära oss att välja rätt. Kosten handlar om att skapa ett livslångt hållbart koncept som är avslappnat. Det är svårt med dessa dieter. Jag vill dessutom få respekt för att jag faktiskt läst 6 år kostlära samt läst en massa på egen hand. Precis samma respekt andra yrken får. Jag kommer aldrig hålla med om att uppdatering på kostdoktorns hemsida eller expressens LCFHbilaga ger dig kunskap som den jag faktiskt har. Jag vet att respekten sjunkit i samband med alla kostutbildningar över enstaka veckor. Att lära sig kost och dess påverkan på kroppen tar flera år. Och jag har så mycket kvar. De som läser kortare utbildningar har ett brinnande intresse och läser till. De lär sig se till individens behov och jag skulle absolut be om råd av någon av dessa människor hellre än att läsa på nätet. Ja för att återkomma till det faktiska ämnet ;). Jag är glad att det finns personer som Ulrika Sandmark på Svenska simförbundet som eftersträvar god kunskap hos idrottseleverna. Och dessa ungdomar gav mig respekt, hade väldigt goda kunskaper inom fysiologi och tänker precis som jag: DIET OCH TRÄNING går inte ihop. Gnälltanten checkar ut ;) . tack och god natt. Jag har de senaste dagarna lärt mig följande: Att jag inte gillar att sitta stilla (;)), att jag älskar mitt jobb och har saknat det, och att stressa av ger mig snabbare återhämtning. Jag lärde mig även att jag är duktig att lyssna på min kropp och lät den vila samt utsatte den inte för ett löpsteg förrän den fått en hel dag med ett normalt matintag.
I går kom äntligen den efterlängtade aptiten tillbaka som firades med en massa mat och en stor härlig fruktsallad. Jag visste att jag skulle kunna springa dagen efter och idag tog jag mina första löpsteg sedan i torsdags. Det blev 16 kilometer som kändes bra. Dock är magen inte helt återhämtad men jag känner att nu är det dags att starta om. Om 1,5 veckor är det tävlingsdebut och även om inte träningsplaneringen blev som jag tänkt mig så ser jag fram emot att kunna ställa mig på startlinjen. Sedan får det gå som det går :) I kväll är det dags för We Endurance, vilket är det roligaste på hela veckan. Att träffa vårt gäng ger en sådan energiboost som är svårt att mäta sig med. Laddar även för läraruppdrag nummer 2 i morgon. Tajming och periodisering för årskurs 3 på Arlandagymnasiet. Denna gång utan buksmärtor ;) We Run!!! We Endurance!!!!! Ja allting går inte alltid på rutin, och livet är inte heller alltid som en dans på rosor. Jag tänker inte skriva om de bra sakerna och samtidigt trycka bort de sämre för att visa en tillgjord fasad av lycka och framgång. Näe för det är verkligen inte så. Facebook är en typisk falsk fasad precis som vissa bloggar vi läser. Men det är ju inte äkta! Eller är det? Är alla jämt så lyckliga?, varje träningspass är som det bästa? benen är alltid lätta och kunde alltid sprungit lite snabbare. Familjen är perfekt och fredagsmyset består av tända ljus och ömma ord.
Näe en sund tillvaro är ibland en berg- och dalbana där oväntade saker kan inträffa när som helst. Det bästa man då kan göra är att acceptera, ta nya tag och tänka framåt. Träningseffekt får vi genom kontinuitet i träningen tillsammans med tajmingen av kost, styrketräning, god sömn och vila. Slarvar vi med detta kommer de visa sig någon gång i form av skador eller långdragna sjuktillstånd. Jag har peppar, peppar klarat mig väldigt bra och skadad var det väldigt längesedan jag var. Ja kroppen har svarat riktigt bra och jag tror att jag gått framåt mycket sedan i höstas. Alltså en lång period av denna dans på rosor. Men i torsdags bröts denna trend. Vaknade på morgonen och mådde bra. Tog ett tidigt tåg ut mot Märsta för att träffa mormor samt förbereda inför den kostanalyslektion som jag skulle hålla under eftermiddagen för årskurs 2 på arlandagymnasiet. Stack ut och joggade en 8 km i lugn fart då jag skulle åka till Bosön tidigt fredag morgon för att göra ett Vo2 maxtest. Självklart ville jag vara utvilad och kunna genomföra det på bästa sätt. Jag joggade och det kändes bra, åt lunch, mådde fortfarande bra. Men sen, vid 15-tiden började jag få ont i magen och illamående smög sig på. Första tanken var, typiskt! Precis när jag ska iväg och göra denna lektion!!! Men jag åkte dit, och jag gjorde det. Måste erkänna att det var 70 minuter av ren plåga. Magen krampade och jag gjorde allt för att dölja smärtan. När jag väl var klar och kom tillbaka till mormor kunde jag inte stå på benen och fick lägga mig i soffan. Ringde Pär som fick komma för att hämta mig då jag aldrig skulle kunna sätta mig på tåget. Kramperna blev mer intensiva och illamåendet ökade (kräksjuka tänkte jag, men smärtorna gjorde mig osäker), hasade mig till toan där jag blev liggande på golvet i cirka 30 minuter innan jag tillslut fick kräkas. Verkligen en underbar känsla när man hänger över toastolen! Pär ringde sjukvårdsupplysningen och jag fick en ambulans skickad till mig. När de tillslut anlände tog de febern som var under 38 grader och alltså inte så hög. De tyckte att jag skulle ta receptfria tabletter mot magkatarr och åka hem. Jag tackade och försökte resa mig, men det gick inte. De tog febern igen och nu på kort tid var den över 39 grader och de valde att ta med mig till sankt Görans. Kräktes igen på vägen ut till bilen. De hade fått vetskap att jag sprang mycket och gav mig en lektion i att det kanske inte är så hälsosamt. Denna fråga är jag rätt trött på oh bemötte den vänligt med: Okej, jag springer mycket men till skillnad från många andra röker jag inte, dricker ingen alkohol, äter inte hel/halvfabrikat, sover 8-9 timmar/natt. Frågan är vad hälsa då är? Han höll med... Väl inne fick jag komma till kirurgen där dropp sattes in. (jag är ju van att äta varje timme så ett mellis låg väl till hands ;)). Smärtorna fortsatte och de gav mig morfin. Morfin som även stimulerar till kräkningar gav mig cirka 5 sekunder innan det åter var dags igen. Smärtorna började ge med sig och jag fick något som skulle ta bort kräkningarna. Efter ett antal timmar med prover fick jag äntligen åka hem. Måste säga att bemötandet på sankt Görans sjukhus var fantastiskt!!! Vad det nu var är de inte säkra på men det var i alla fall inte kräksjukan. Hela helgen spenderades i sängen och jag Sophia som alltid kan äta fick inte i mig mer än lite blåbärssoppa. tors efter lunch till måndag morgon utan mat har verkligen tagit på krafterna och det är först idag som jag kunnat äta lite och faktiskt varit ute och gått en promenad. Men nu känner jag att det vänt och jag ska se till att äta det jag kan så jag får tillbaka min vanliga energi :) Som sagt, ibland blir det inte som man tänkt sig haha, men vad vore livet om det alltid var en dans på rosor? Varje bakslag ska man vända och se vad man faktiskt kan lära sig av det och göra oss en erfarenhet rikare. Jag är inte alls stressad över detta utan jag är trygg i den kontinuitet jag haft hittills och som jag förhoppningsvis kommer att ha efter. Sådana här gånger blir dessa pusselbitar som jag tjatar om väldigt viktiga. Äta, vila och återhämta sig på bästa sätt. Fokus på det och SEN se till att jag snabbt är ute i spåret igen, för jag längtar dit nu ;). På onsdag är det dags igen! Efter förra veckans backteknik både uppför och utför går vi nu på med lite snabbare intervaller. 200 metersintervaller står på schemat. Det finns även möjlighet för de som missade testloppet för två veckor sedan att göra om det på onsdag. Kom fulltankade då det blir ett tufft pass med både intervaller, löpteknik och vår underbara löpstyrka ;). Ett bra mellanmål innan för den som inte äter middag innan kan vara till exempel: Keso med banan och juice (150 g keso 3 dl juice 1 banan) Energi: 375 kcal Protein: 20,8g Kolhydrater: 55,7g Fett: 6,8g OBS! Under förutsättning att du ätit en bra lunch och middag efter träningen! Rebecca och jag anser båda att det är viktigt att du kommer fulltankad till våra träningar. Detta för att du ska kunna prestera så bra som möjligt. Därför kommer vi alltid att trycka på vikten av rätt bränsle och tajmingen när du äter vad.
För oss är kosten, precis som styrkan lika viktiga delar som den faktiska träningen. Vi tror inte på bästa resultat utan samtliga pusselbitar. Varmt välkomna kära medlemmar i We Endurance!! Ladda, ladda ladda nu för ett snabbt och roligt pass :) Hälsar Sophia och Rebecca! Plats: Hagaparken 18.00 onsdag den 12/2 (januari-juni) Pass: teknik, kortintervall och löpstyrka Syfte: Träna kroppen i överfart, och därav anpassa kroppen för hårdare belastning Kosttanke: Ladda kroppen med rätt bränsle innan för att öka träningseffekten samt minska risk för skador Kom ihåg! En stor dos energi och glädje :) Att löpning alltid är roligt och fantastisk är lögn, och jag tror inte på det om någon säger att det alltid är så. Vi har alla dagar då det inte fungerar, vi klarar inte farten vi tänkt hålla och motivationen är nere vid marken. Ja idag var det ett sådant pass för min del. Ett pass jag sett fram emot och som skulle vara en utmaning. Det höll i 13 km (skulle springa 25), innan jag valde att kliva av löpbandet, torka svetten ur pannan och säga till mig själv "det här är inte din dag". Faktiskt rätt sunt och helt normalt. Skulle det alltid vara lätt så skulle inte löpningen vara en utmaning. Näe gör om gör rätt. Nu väntar jag ett par dagar och gör ett nytt försök.
I morgon är det dags för träning nummer 3. Vi ses som vanligt på parkeringen vid Hagaparken kl 18.00. Uppvärmning och löpteknik följt av 200-metersintervaller. Vi kommer även ge möjlighet till testlopp för de som missade förra gången. Självklart avslutar vi med löpstyrkeövningar ala Rebecca ;).
Var beredd på att svettas, kämpa och ha riktigt roligt tillsammans! Varmt välkomna kära We Endurance-löpare!!!!!!!!!! |
Bloggare
Jag heter Sophia Sundberg är idrottsnutritionist och löptränare. Tränar och tävlar på Ultradistanserna. Här kan du följa min blogg. Arkiv
March 2022
Kategorier
All
|