Jag minns när idéen om att fly Sverige under ett halvår började som ett skämt i bilen på väg till Borlänge 6h 2016. Jag minns hur vi skrattade åt tanken och drömde oss i bort till något vi inte trodde var möjligt. Dock såddes ett frö som senare började kännas realistiskt. Tankar om varför inte återkom och vi hittade aldrig något svar på detta.
Genom att lägga planen nästan 2 år framåt öppnade för att kunna göra en plan som skulle kunna fungera. Pär skulle i samma veva sluta sitt projekt på nya karolinska och jag var ju egen företagare och kunde jobba vart jag än befann mig. Ekonomiskt sätt visste vi att vi behövde göra många prioriteringar då 6 månader är rätt kostsamt bara genom boende, mat, hyra av bil och flygbiljetter.
Vi började se över våra utgifter och börja skapa en budget. Pär byggde om övervåningen till en uthyrningslägenhet och vi började titta på möjligheterna att hyra ut även vårt hem. När jag dessutom vann Wings for Life i Kalmar 2017 visste vi att vi hade tillräckligt för att åka. Vinsten där var fantastiskt nog flyg och boende under 3 dagar för två vart som helst i världen där något av nästa års lopp skulle gå. Mitt val blev därför Pretoria som baserades helt på hur det skulle gynna oss ekonomiskt och förverkliga vår dröm. Att välja Pretoria visste jag skulle bli mitt sämsta val prestationsmässigt på grund av jetlag i kombination med hög höjd. Dock gav det oss flyg från Austrailen till Sydafrika och sedan från sydafrika och hem till Sverige 5 veckor senare. Dessutom visste jag att banan skulle efterlikna Comrades (förutom höjden) så valet var givet.
Den 23/12 lämnade vi Sverige för att alltså spendera nästan 5 månader i Australien och sedan 5 veckor i Sydafrika med slutstationen Durban och Comrades. Det skulle ges månader till bra träning men framförallt avkoppling där vi skulle bo hos Ash och Jen i Ballarat men även ett flertal gånger via Air BNB som gav oss många intressanta möten och upplevelser. Vi skulle möta sommaren och följa den hela vägen hem till Sverige igen. En magisk upplevelse som började på ett skämtsamt sätt i bilen nästan 2 år tidigare som sedan skulle bli verkligen och ge oss en av våra bästa tider i livet.
Jag har inte skrivit så mycket om Australien, Comrades och vägen dit. Eller i stort sätt ingenting. I stället har jag skapat minnen, lärdomar och stunder som jag bär med mig och plockar fram vid olika tillfällen i min vardag. Jag har fått frågan om varför jag inte skriver om det vi varit med om. Anledningen tror jag beror på att jag inte orkat skriva allt och framförallt inte trott att någon skulle orka att läsa. Det finns så mycket att skriva om och det är svårt att sätta en början och ett slut. Nu har jag dock bestämt mig att jag ska försöka sammanfatta och dela med mig av känslor och upplevelser. Jag kommer skriva som ett antal delar och lägga ut en del varje vecka.
Jag vill skriva om;
Fantastiska saker som ljumma kvällar, vacker och varierande natur, alpackor, träningspass, nya vänner, flytt och årets höjdpunkt Comrades.
Jag vill skriva om tuffa händelser med brutna träningspass, tårar, bakslag, ensamma pass, missade flyg och hög höjd.
Jag vill skriva om häftiga tillfällen som att springa jämsides med kängurus, hoppa över kobror, stöta på dromedarer ute på landsbygden i Australien och om att möta en grupp babianer längs vägkanten i Sydafrika.
Jag vill skriva om saker jag skrattat åt som fejkad lejonjakt, väggen på Wing for Life, Nutmeg, naket kvällsbesök och reskaos.
Jag vill skriva om vackra platser som great oceanroad, kuperade landskap, vattenfall, tallskogarna i Sabie som gav intryck av Afrika möter norrland och strandpromenaden i Umhlanga.
Jag vill skriva om möten med underbara människor, kvinnorna på torget i Sabie, de afrikanska männen som hejade på mig när jag tränade inför Comrades och om Angela som hjälpte mig dagarna innan Comrades och skrek "Sophia! go and get your rose" under loppet.
Jag vill skriva om jobbiga utmaningar som Warrens hiep, löpningen från Graskop med cirka 1000hm utför under första 27K, långpasset i Canberra som jag fick bryta men tog revansch på, nötande i stormvindar och temperaturer mellan 35-40 grader.
Jag vill skriva om wow-effekter som när jag lyckades springa 50K på träning i 4.06/K och i samma pass möta en koala med sin unge på ryggen mitt på vägen och den bästa, hur jag bemästrade Comrades och den enorma mentala styrka som uppstod halvvägs in som jag aldrig känt tidigare. Sen finns det alla mil på bilvägarna i Australien som aldrig tog slut, hur vi hamnade i förmodligen Australiens tråkigaste stad samt hur vi åkte med en enorm gräsbrand jagandes bakom.
Jag vill skriva om de känslor som rann över mig under tiden och framför allt när jag fick min ros och guld jag kämpat för och drömt om i fyra års tid.
Jag vill skriva om Mark, Magnus, David och alla som stöttat mig under tiden och gett mig en oförglömlig dag.
Jag vill berätta om varför vi valde att flytta till Sundsvall och hur vi lever och mår här. Sedan vill jag självklart berätta om planerna framöver.
Som sagt, det kommer att bli några avsnitt så är du intresserad är det bara att hänga med på denna resa med många både toppar och dalar.
Detta är första delen och en inledning om vad som kommer framöver.
Nu kör vi!
Tack!