Magkatarr för ett par veckor sedan gav en ofrivillig vila men jag måste säga att den kom vid rätt tidpunkt om det nu finns någon sådan ;).
Ingen optimal uppladdning med andra ord men det kvittar egentligen inför ett marathonlopp. Det ända jag ville göra i Kiel var en tid under 2.57.40 som var mitt personbästa för distansen.
Kiel Marathon är så mycket mer än en tävling. Då jag åker tillsammans med Marathonguiderna får jag en välplanerad helg med trevligt umgänge, fantastisk god mat. En skön semester som toppas med loppet. Det är rätt skönt att bara slussas dit man ska av arrangörerna och det enda man behöver tänka på är att springa.
Efter en uppvärmning kändes kroppen okej och jag gav mig i väg i den tänka farten (3,55/km). Hade följe av Jenny Jansson IFK Umeå vilket var skönt. Vi sprang och pratade och det kändes lätt. Sedan kom motvinden. Jag började känna mig smått illamående redan vid 10 km som passerades på 39.20, men Jenny peppade mig och drog en bit. Hon stannade till och drack och jag väntade in. Efter 15 km fick Jenny problem då hon redan vid start kände smärta. Jag vet att hon springer riktigt fort när hon mår bra så jag förstod att något var fel.
Jag var nu själv och fick ta all vind vilket var tungt.
Mamma som var med och supportade gjorde ett bra jobb som dagens topphejare. Det hjälpte faktiskt en fram :)
Halvmaran precis enligt plan 1.24.00 och det kändes riktigt bra, men sedan kom det där illamåendet och paniken till att uppsöka en toalett var ett faktum.
Tyvärr finns det dock inga bajamajor längs med banan så det var bara att dyka in i första bästa rabatt. Och JA, många människor fick åskåda mina behov. I stundens hetta tänker man inte så mycket på det men väl i mål haha.
I väg igen och försöka hitta rytmen. Efter 35 km var det dags igen. Det kändes som jag skulle svimma och jag tänkte att nu går jag in i väggen. Sprang in på sidan av banan och kräktes. Det tog sin lilla tid men kändes bättre efteråt.
Hittade åter farten men kände mig tom på energi och stannade och drack två muggar te. (inte öl som jag trodde det var förra året ;)).
Tiden i mål blev 2.53.16 vilket var ett pers med nästan 4.5 minuter. Jag vann loppet men känner mig inte så nöjd. Motvinden är en sak som inte går att påverka och alla vi som sprang fick verkligen kriga oss fram. Ja det var riktigt tuff och påverkade både tekniken samtidigt som det var en mental utmaning.
Magen däremot kändes onödig då man inte ska behöva stanna två gånger under en mara. Troligtvis var det magkatarren som gjorde sig påmind och förhoppningsvis en engångsgrej. Utan stopp kanske jag hade nått min måltid :)
Jaja gissa om jag är sugen att göra om detta igen snart ;).
Återhämtningen gick i alla fall bra och jag kunde träna vanligt redan igår måndag. Så sammanfattningsvis är jag nöjd men lite besviken. Lärorikt och motiverad till ett nytt försök. Kanske i vår?