Det ska bli riktigt roligt och jag hoppas vi får en riktigt trevlig helg tillsammans.
Sedan är det en veckas jobb kvar innan jag tar en HEL veckas ledigt för sista förberedelse för mitt kommande 100 km lopp.
Sportnutrition By Sophia |
|
I helgen blir det ingen rast och ro för min del. Det är återigen dags för region Stockholms Löptränarutbildning. Hela lördagen och söndagen kommer att gå i löpningens tecken med teori och praktik. Allt för att deltagarna ska lära sig allt om löpning. Fysiologi, anatomi, kost och återhämtning, teknik, träningsformer och träningsplanering. Jag som ansvarar för utbildningen har till min hjälp under helgen Johan Ställberg och Joseph Beg, vilket känns som ett bra team.
Det ska bli riktigt roligt och jag hoppas vi får en riktigt trevlig helg tillsammans. Sedan är det en veckas jobb kvar innan jag tar en HEL veckas ledigt för sista förberedelse för mitt kommande 100 km lopp.
0 Comments
Inom kort kommer min andra artikel upp på Stockholm Ultramarathons hemsida. Denna gång handlar det om hur du ska tänka på att hela tiden få i dig tillräckligt med energi under de långa träningspassen som nu börjar avlösa varandra.
Håll utkik på www.stockholmultra.se ;) Ny uppdatering av Johnny Sellvén! Klicka på länken och läs :)
Kostrådgivare, jajemen, men när det kommer till Ultra går jag emot allt vad nyttigheter heter. Jag har hört andra kostrådgivares visdomsord till Ultralöpare att äta dittan och dattan med hälsosamma grunder. Men jag ska tala om för er att ultra handlar om att gå så långt i från dieternas värld som möjligt. Du kan alltså glömma GI, Viktväktarna, Itriim och LCHF (Vilket jag i och för sig aldrig skulle rekommendera). Vid ultra handlar det om att få i dig så mycket energi som möjligt och på så liten yta som möjligt. Idag är det mycket prat om Chiafrön, och visst är det bra ur näringssynpunkt men jag måste påstå att det inte alltid fungerar i praktiken. Ni som springer Ultra känner säkert igen er att ibland försvinner tugg- och sväljförmågan efter många timmars löpning. Själv skulle jag aldrig komma på tanken att käka fågelfrön. Näe ultra handlar om socker, fett och proteiner som får hälsogurun att tappa hakan. Under träningsperioder anser jag att näringen är viktig och att man ska äta bra näringstät mat. Hel- och halvfabrikat kan ge brist på många vitaminer och mineraler vilket inte är att rekommendera. Men käkar man en bra kost med god kvalité på råvarorna under träningsperioden bygger man upp en bra grund inför loppet, där vi ja, käkar skräp :), och där med fullt OK!
Här är matkontrollernas servering under Täby Extreme Challenge som går av stapeln till helgen. Och här kan vi snacka ultrakäk ;). Super!!! Vi som jobbar i mat/dryckkontrollen hälsar er löpare välkomna till oss vid varje varvning! Alltid på bordet Vatten Sportdryck cola + vichyvatten kaffe te godis smörgås banan saltgurka salta kex Till och från Blåbärsoppa varma koppen nudlar buljong grädde potatismos Varm mat 14:00 Pasta, köttbullar, korv, vegetariska korvar 18:00 Hamburgare och pommes från McDonald’s 22:00 Pizza 02:00 Våfflor med sylt och grädde 06:00 Risgrynsgröt Av egna erfarenheter har jag själv lärt mig att jag vill ha coca cola, stora mängder cola, och gärna saltlaktits vilket jag aldrig dricker eller äter annars. Och visst är det gott med en rejäl portion kladdkaka med vispgrädde både före och efter ;) I går var det dags för tillfälle nummer 4 med min löpargrupp och på schemat stod fartlek. Igår tog jag även hjälp av Pär eftersom det kändes bra att ha någon som tar täten och någon som lägger sig sist. Nu är löparna i denna grupp väldigt jämna men det var ändå skönt att Pär var med så de fick pressa sig lite extra. Vi joggade i vanlig ordning ner till brunnsviken där vi körde rörlighet och löpskolning. Och nu börjar det verkligen hända saker. Samtliga deltagare fixade tekniken galant och det är fantastiskt att se deras utveckling. Sedan var det dags för passet. Jag hade tänkt ut en bana som bjöd på både asfalt, grus, stig, gräs och backar. Med joggfart som utgångspunkt överraskade jag löparna med olika intervaller som kunde vara allt från 15 sekunder till 3 minuter. De hade aldrig aning om när eller hur långt det skulle bli. I vilan samlade vi åter gruppen och körde vidare. En intervall hamnade i en gräs/gäggig uppförsbacke som var riktigt påfrestande. Där kände i allafall jag smaken av mjölksyra och jag får väl hoppas att de andra gjorde det med ;). Under hela passet sprang jag brevid deltagarena och gav tips och påminde om tekniken. Efter passet sprang de 5*60 meter teknikintervaller med joggvila tillbaka. Samtidigt springer jag på sidan och skriker om höften fram, armpendling, stålt hållning osv... Och ja, det såg supersnyggt ut för alla :). Däremot hände en grej som gjorde mig så förbannad. En av tjejerna tog av sina löparvantar och lade på sidan under våra korta teknikintervaller. Helt plötsligt utan att vi ens hann reagera kom en cyklist, stannade snabbt och tog hennes vantar och cyklade iväg. Hemskt vilka människor det finns. Dessutom hade han en riktig racercykel så det var inte direkt så lätt att springa ifatt. Hoppas han får väl användning av ett par använda damhanskar och att han med gott samvete kan sova om natten. USCH!!! Hur som helst, trötta joggade vi tillbaka till lokalen där deltagarna bjöds på juice, nötter och banan. Sedan var det dags för coreträning. Ibland är det bra skönt att stå på sidan och se andra plågas ;). Ja nu är det bara ett tillfälle kvar med denna fantastiska grupp (plus ett extra för de som missat något pass). Känns faktiskt rikigt tråkigt då dessa veckor har fyllts av glädje och kämparanda. Det är så roligt att höra de säga hur de vågat pressa sig lite extra. Stort tack Tina, Mikael, Petra och Lisa för att ni vill träna med mig! Ni är guld värda och jag ska följa era framgångar :) Fartlek i brunnsviken, dock inte med löpargruppen utan med min lilla favvohund :). Gissa om jag hade svårt att hänga med i denna lilla tjejs tempo. EM är mitt stora mål för tillfället, men det finns något som jag längtar ännu mer efter. Det är som jag tidigare skrivit om indalsledenloppet som går från bispgården till Bergeforsen och är 85km. Första gången jag sprang var jag 12 år och tävlade för Timrå SOK. Kan fortfarande inte förstå hur min mamma orkade köra mig till träningen två gånger i veckan och tävlingar varje helg. Ungdomsstafetten bestod av 4 sträckor mellan 3.9-5.2 km. Jag hade denna gången första sträckan och sprang som aldrig förr (dock inte snabbt). Vi låg rätt bra till vill jag minnas tills det var dags för sista sträckan. Killen som hade denna ville inte springa och vi kom sist. Jag var så besviken då jag tyckte jag gett allt. När jag gick på friidrottsgymasiet var vi också anmälda till Ungdomsklassen. Denna gång var det Erik Söderlund på första sträckan som tog en rejäl ledning direkt. Växlade till Pär Eriksson som även han drog ut ledningen. Sedan var det min tur. Gissa om jag var nervös. Visste att andra laget hade Anders Svanebo på tredje sträckan och han var redan då en riktigt snabb löpare. Jag kutade på som bara den och Anders tog in men han inte ikapp. Växlade i ledning över till Ida Nilsson som säkrade segern och ett nytt banrekord. Wow vilken känsla! Efter det året kom det att bli en traditionell stafett för min del där jag sprang i Brånan Boys and Girls färger. Ja ända till i år då jag planerar att springa hela själv. Jag känner att detta är något jag bara måste göra och när en ny utmaning fastnar i skallen på mig finns det ingen chans att den inte genomförs. Ultraklassen som brukar vara 3-5 deltagare startar 90 minuter före stafettlagen. Jag kommer alltså få se löpare springa om mig på vägen. Förhoppningsvis med IFK Ume i ledning :). Banan är väldigt kuperad och följer mesta dels landsväg med några avstickningar in på skogsvägar. Kilometerlånga raksträckor kommer att bli en bra mental träning. Att sedan få springa in på Bergeforsens skidstadion kommer bli en ren glädje. Anna Johansson har erbjudit sig att följa med och agera cyklande coach alla dessa kilometrar, vilket i sig blir ett spännande äventyr. Vilka vänner man kan ha! Nu väntar jag bara på svar från arrangörerna hur jag ska gå tillväga för att ta mig till start och så vidare. Banprofilen!, Ja det lättar mot slutet i allafall :) Så här ser väl största delen av banan ut. Visst blir man sugen ;) I denna studie fick typ 2-diabetiker en drygt 30 procent bättre blodsockerkontroll dygnet efter ett träningspass.
Medicine and Science in Sports and Exercise ... Exercise and 24-h Glycemic Control Equal Effects for All Type 2 Diabetes Patients? JAn-Willem Van Dijk, Ralph J. F. Manders, Emanuel E. Canfora, Willem Van Mechelen, Fred Hartgens, Coen D. A. Stehouwer, Luc J. C. Van LoonDisclosures Med Sci Sports Exerc. 2013;45(4):628-635. Läs om hur det går för Johnny under fliken Johnny Sellvén
Företaget rullar på, det är tre veckor kvar till EM och jag har tagit på mig ett heltidsjobb på Stockholm Marathon där jag dessutom engagerar mig i Team Stockholm Marathon och Stockholm Ultra Marathon. Ja, jag jobbar helt enkelt dygnet runt nu känns det som, men jag vill ju hinna allt :). Den 3/5 är jag bokad att hålla i ett löp- och kostevent för ett företag i Umeå (Min vackra hemstad). Det ska bli fantastiskt roligt och jag ser verkligen framemot det. Har även tur att det infinner sig samtidigt som Vännes halvmarathon där jag hoppas få chansen att träffa några av mina Umevänner. Till helgen håller jag även i en löptränarutbildning i Sätrahallen som pågår lördag och söndag. Hoppas det blir ett härligt gäng som skapar intressanta diskussioner. Sådant gillar jag :). Som tur är har jag tagit ledigt hela veckan innan EM för att kunna vila och ladda så gott det går. Måste erkänna att jag är otroligt nervös att möta dessa erfarna och duktiga löpare. Men samtidigt känner jag mig trygg i att Pär ska följa med. Även Reima som har hjälpt mig en hel del under den senaste tiden. Även Kajsa som har kommit att bli en av mina bästa vänner. Jag ser henne inte som en konkurrent utan enbart som en teamplayer och jag hoppas vi kan hjälpas åt under resans gång och peppa varandra till våra främsta insatser. Ja, jag vet inte riktigt hur detta fungerar men jag tar detta lopp som ett test och för att skapa erfarenhet. Jag kan inte lova toppresultat men jag kan lova att jag ska kämpa tills jag inte kan ta ett steg till. En sak är säker JAG SKA I MÅL!!!. Hur jag lägger upp träningen sista tiden har jag ingen aning om. Ska prata med Sven-Åke och Reima för att få lite guidning. Att trappa ner är inte min starka sida, vilket avslöjar min träningsnarkomani. Är man redo då? Det är man väl aldrig. Jag har haft en bra ihållande träningsperiod sedan januari men från slutet av augusti förra året ända fram till runt jul sprang jag knappt någonting på grund av ett falskt diskbråck. Kämpade mot smärtor och motivationen försvann mer och mer. Allt kändes hopplöst. Men återigen satte min envishet in, jag bekämpade smärtorna och med X antal behandlingar hos Daniel Salov fick vi bukt på det och i början av januari kunde jag träna fullt. Men men förutsättningarna är som de är och nu finns det inte mycket att göra. Bara köra helt enkelt, ta smärtan och njuta av den, övervinna tankarna när de sviker, springa på när benen vill vika sig, ta sig igenom varje svacka och låta tårar rinna. Bita ihop och inte släppa taget. Denna gång är det placering och inte tid som gäller. Vissa saker i livet måste man bara göra, och detta är mitt måste.
Idag tog jag en vilodag, jag hann helt enkelt inte träna. Och att stressa ger inte bra effekt. 8.00 var jag på plats på Stockholm Marathon Gruppen för en hel arbetsdag. Samtidigt som diverse uppgifter skulle göras pysslade jag med mitt föreläsningsmaterial inför den kommande föreläsningen som skulle hållas senare under kvällen. Ett ideellt arbete för en god sak, nämligen hungerprojektet som hjälper människor till ett bättre liv. Självklart ställer man upp för en sådan sak. Allt för att på något sätt kunna bidra med något mot all den ondska som sker i världen. Det är skrämmande hur människor far illa och glädjande att det finns människor som engagerar sig i att hjälpa.
Jag anlände till Excced på kungsgatan där föreläsningen skulle hållas. Kände mig lugn och var redo att prata om kost före, under och efter långpass. Men när USB-stickan sätts in i datorn händer det som inte får hända. Mitt jobb som tog mig 5 timmar hade försvunnit. Totalt borta. Paniken började infinna sig men jag försökte bevara lugnet. Tänkte nu gör jag det bästa av situationen och började skriva ett nytt material så gott det gick. Inte lika bra som det jag hade gjort men det fick duga. Föreläsningen hölls i samarbete med Tjejmarathon och det var en intresserad och positiv publik. Ja det var en helt fantastisk stämning och de visade stort tålamod med min lilla fördröjning. Jag började prata och allt flöt på. I publiken fanns bland annat en av mina stora förebilder Jan-Erik Ramströn, gissa om jag var glad att du ville komma och lyssna. Även fantastiska Maria Jansson som ännu en gång ska representera Sverige i VM 24-timmars. IMPONERANDE!. Avslutningsvis skulle jag vara duktig och rita lite på tavlan som jag självklart drämde rakt ner i golvet. Bara att skratta och ta nya tag. Ja, det blev lite kaos denna gång, men ingen är perfekt :) Jag tackar så mycket att jag fick äran att komma och bidra till detta projekt och önskar STORT LYCKA TILL!!! Och Ann-Sofie Forsmark, jag ska heja som aldrig för när du springer TEC! |
Bloggare
Jag heter Sophia Sundberg är idrottsnutritionist och löptränare. Tränar och tävlar på Ultradistanserna. Här kan du följa min blogg. Arkiv
March 2022
Kategorier
All
|