Själv ska jag prata om vad som kan ätas och drickas före, under och efter ett Ultralopp. Och där, speciellt efter lopp är jag och Reima enade, eller hur ;).................
Ikväll är det dags för en Ultrakväll för de som vill veta mer om ultralöpning och om Stockholm Ultra som går den 4/8 i år. En rad föreläsare kommer att dela med sig av tips och erfarenheter.
Själv ska jag prata om vad som kan ätas och drickas före, under och efter ett Ultralopp. Och där, speciellt efter lopp är jag och Reima enade, eller hur ;).................
0 Comments
Stressad säger ni, lugn säger jag. I måndags började jag må väldigt illa och hade svårt att äta. Och när jag har svårt att äta då är det inte bra ;). Tänkte först att det kunde ha att göra med söndagens löppass i värmen utan dricka, men det var det inte. Illamåendet fortsatte under tisdagen och förvärrades under onsdagen. Åkte in till vårdcentralen som konstaterade magkatarr. Hur det på så kort tid kan göra det vet jag inte men så var fallet. Fick medicin och åkte hem. Jag vet att jag stressat mycket den senaste tiden, vilket säkerligen kan vara orsaken. Under torsdagen bröt även en förkylning ut. Vilket inte var så oväntat då immunförsvaret alltid försämras vid magproblem. Bara att rida ut vågen och komma igen. Sprang en liten runda idag för första gången sedan söndag och det värkte i hela kroppen haha. Ultralopp mindre än en vecka bort skulle i normala fall kännas hopplöst och det skulle absolut resultera i DNS. MEN, jag är lugn. Känner ingen stress utan snarare förväntan. Detta är ju mitt äventyr och utmaning. Och nu blir det ännu mer utmaning genom att bara orka genomföra. Men det är ju bara vad jag ska försöka göra, genomföra. Inga tidsmål, inga krav, utan bara försöka njuta så länge det går och hoppas att jag springer hela vägen in på Bergeforsens skidstadion. Att springa en tävling efter en vecka av detta skulle jag aldrig rekommendera någon, och hade det handlat om EM, Stockholm Ultra eller någon annan viktig tävling hade jag absolut avstått. Självklart hinner inte kroppen återhämta sig på så kort tid och risken för återkommande sjukdomar ökar. Men jag ska försöka göra detta på ett bra sätt och ta det lugnt under resans gång. Vara fulltankad med energi och fylla på under vägen samt få i mig bra mat efter målgång.
Sedan ska det bli fantastiskt roligt att träffa kära vänner jag inte sett på länge och tillbringa helgen i Sundsvall. I morgon är en ny vecka och jag ska försöka ta det lugnt mellan marathon, Ultrakväll, föreläsning och flera coachuppdrag ;). Ja lördag kommer verkligen bli en prövning kan jag lova men det ger ju bara lite extra spänning i vardagen. "A runner must run with dreams in his heart, not money in his pocket" Snart är tiden på marathonkansliet slut, eller i alla fall receptionsdelen. Kostbiten och RAW-delen kommer att fortsätta även i höst och framåt. Därför är det dags att lägga mer tid till företaget och jag har redan två stora uppdrag som kommer att dra igång i slutet av sommaren. Det ena riktar sig mot simning där jag ska hjälpa juniorer och seniorer att genom kosten få ut mer av sin träning och kunna prestera bättre. Det andra är ett uppdrag för Upplands idrottsförbund där jag kommer att lära nya gymnasieelever på idrottsgymnasiet livsmedelshantering och hur de enkelt kan laga näringsrika måltider. Detta för att öka intresset för matlagning som jag vet av egna erfarenheter kan vara den svåraste biten i att flytta hemifrån i tidig ålder. Jag kommer även jobba med kostanalyser och utvärdera enkäter. Båda dessa uppdrag ska bli väldigt spännande och utvecklande. Från och med 20/6 kommer jag även ta emot fler adepter gällande kost och träning och det kommer bli fler löpargrupper. Där kan ni redan nu flagga för intresse, då grupperna kommer att utformas efter önskemål. Kanske det kan bli en ren ultragrupp ;). Ja, ni bestämmer.
Hoppas alla får en trevlig helg och njuter av vackert väder! Igår hade vi möte inför Stockholm Ultra som har premiär i år den 4/8. Det kommer att bli en häftig tävling med en familjär stämning. Verkligen något utöver det vanliga, så vill du testa en ny utmaning ska du absolut anmäla dig till någon av klasserna 50km och 100km. Själv ska jag självklart delta. Generellt brukar ultralopp vara mindre kostsamma att delta i och anmälningsavgiften kan anses dyr till detta lopp. Men jag lovar att det är extremt mycket som ingår. Och servicen kommer att vara betydligt mer än vid Stockholm Marathon. Är du intresserad av att höra mer om Ultra och loppet är du välkommen till vår ultrakväll den 11/6 där du kommer att inspireras av Kajsa Berg som vann EM 100km nu i våras. Jag kommer att prata om hur du kostladdar innan, och under loppet. Anders Szalkai kommer prata om hur du lägger upp träningen med mera. Skicka ett mail till [email protected] om du är intresserad av att komma på detta kostandsfria event.
Själv håller jag nu på att ladda (eller jag har inte börjat ännu) inför indalsledenloppet. Vaknade med lite halsont men lite yoghurt med en pressad vitlöksklyfta brukar göra susen och jag känner mig redan bättre. Ska springa i kväll och även ha en adept som ska göra testlopp. Så jag tänkte försöka baka ihop det så jag får ett längre pass :). Annars är jag nu inne på min tredje dag som cykelpendlare och jag har fortfarande inte klarat av hela svängen upp mot tranebergsbron utan får gå. Helt otroligt att jag kan springa 100km men inte cykla uppför en liten backe. Jaja övning ger färdighet och jag har ett par veckor kvar att öva innan jag trappar ner jobb under 4 månader. Nu har du chansen att vinna en startplats till höstens skönaste halvmara. Start och mål vid Slottet och Riksdagshuset, i hjärtat av huvudstaden. Att få springa på gatorna genom några av de finaste delarna av Stockholm är en härlig
upplevelse. Vädret brukar vara väldigt bra denna tid på året och medeltemperaturen visar 14 grader, vilket även gör detta till en chans att sätta personbästa på distansen. Förutom startplatsen får du en individuell träff med mig där vi går igenom hur du lägger upp loppet på bästa sätt gällande träning och kost!!!! Du kan läsa mer om loppet på www.marathon.se För att delta i tävlingen vill jag att du skickar ett mail till [email protected] med följande: Namn: Adress: Personnummer (första 6 siffrorna): Mailadress: Klubb: Samt att du hittar en slogan som jag kan använda för mitt företag ;) Tävlingen pågår till och med den 10/6 2013 Sophias Kost- och Löparcoaching i samband med DN Stockholm Halvmarathon Självklart tar det emot att bryta ett lopp, speciellt när man känner sig pigg. Tidigare har jag plågat mig igenom trots att kroppen protesterar, men till vilken nytta? Hade jag fortsatt hade jag nog kommit in på precis under 3 timmar och varit missnöjd. I stället bröt jag strax innan halvmaran. Började jogga vid 19.5km fram till Pär vid ca 20.5km. Hade jag fortsatt till halva hade jag gjort strax under 1.26 vilket skulle varit ett pers för min del. Direkt när jag kom hem vårdade jag min vad som det var ett starkt tryck i. Kylade, högläge och åt livsmedel med blodförtunnande effekt. Jag vägrade åka in till akuten som sist där 5 olika läkare kollade mina reflexer och till slut efter 7 timmar gav mig en varanspruta i magen för att sedan få åka hem och komma tillbaka dagen därpå för att återigen kolla reflexerna i 12 timmar och lämna mig trött och sliten med beskedet att det kan vara ALS. Snyggt gjort. Min största fasa är nämligen den sjukdomen. Näe efter självvård igår och en rejäl massage gick jag och lade mig tidigt. I morse när jag vaknade hade jag samma känsla i vaden och den var nu 34.1cm i omkrets medan den vänstra var 33 cm. Dock hade känslan i övriga benet försvunnit och även krampkänningarna i baken. Valde att testa att springa och sprang 20km i stabilt 4.35/fart. Kändes riktigt bra även om vaden kändes något tung. Det var alltså det bästa jag kunde göra det jag gjorde i går. Och är så stolt att jag verkligen tog beslutet som för många är svårt att ta. Nu är jag i allafall säker på att jag inte förstört något för träningen och jag kommer gå på ett par behandlingar på kort tid. Så Indalsledenloppet är givet och jag är mer taggad än någonsin :).
Efter löpturen i morse hämtade jag upp Pärs brorsbarn Vilmer som skulle springa minimaran. Riktig nostalgi att vara på plats. Sist jag var där var när jag själv sprang för en herrans många år sedan :). Vilmer lade upp loppet snyggt och tog det lugnt i början och drog till med världens spurt på slutet. Han sprang nog snabbast av alla sista 100 metrarna haha. Helt enligt vår plan ;). Nu är kalvruset intressant som framtida utmaning. Slutligen! Bra jobbat igår alla mina adepter som genomförde maran. Samtliga tog sig i mål på bra tider. Alla utom coachen som bröt ;). Men som sagt idag är jag pigg och nu börjar uppladdning för 85.3km landsväg längs med vackra indalsälven. Och så ska jag träffa finaste Madeleine Björnsson som jag inte sett på år och dag. Längtar så mycket efter att ses kära vän. Sedan två dagar tillbaka har jag känt att något är fel i höger vad. Det har inte gjort ont utan mer känts tungt och svagare än den högra. Ignorerade detta då det inte är ett problem och som inte blev värre. Dessutom skulle inte maran bli ett lopp där jag tog ut mig. Jag skulle hitta en jämn fart som jag skulle kunna hålla hela vägen. Börjar ju känna kroppen bra nu efter ultraloppen ;). Kände redan i starten att något inte stämde men sa inget. Stämningen tog över och det var en ren glädje att ställa sig på startlinjen med alla duktiga löpare. Hade även äran att få värma upp innan med en god vän från IFK Umeå, nämligen Kristoffer Österlund som för övrig gjorde en fantastisk insats. Han lovade även att OM han springer stafetten om två veckor ska han agera hare till mig under en bit. Det märktes att många var laddade och hade planerat in i minsta detalj för detta lopp. Vilket jag då inte hade gjort. Starten gick och jag la mig i en bra fart runt 4 min/km. Det kändes lätt och fungerade hur bra som helst. Efter cirka 8km började det att kännas som vaden svällde och jag fick jobba mer med vänster bakdel för att kompensera den tunga vaden. Jag valde att dra ner på tempot, men det ville inte släppa så jag bestämde mig vid 10 km att jag bryter vid halvmaran där Pär skulle stå. Hade jag sett detta som en viktig tävling hade jag kört på hårdare och tryckt smärtan åt sidan, för smärta kan jag ta kan jag lova. Men detta var inget viktigt lopp. Efter mina 2.57 i Kiel i vintras i fruktansvärda förhållanden vet jag att jag kunnat gå in på 2.55 eller under. Det kände jag i kroppen. Mitt viktiga lopp är om två veckor då jag springer 85.3km i Sundsvall. Känns kanske konstigt för vissa att ta det i stället för SM i marathon, men inte för mig. Jag var inte alls trött när jag bröt utan väldigt pigg men är stolt att jag klev åt sidan. Nu kan jag utan problem köra igång efter massage med tuff träning redan från i morgon. Man ska lyssna på kroppen när den säger åt en att ta det försiktigt. En mara kan jag springa snart igen och då blir det under 2.55 :). Vill Verkligen lyfta fram en person i detta lopp som jag blev så imponerad av. Josephine Ambjörnsson som starkt tog sig upp till bronsplats på SM. Snacka om att du fick revanch från förra året ;). Så otroligt grymt gjort!!!!!!
Själv är jag absolut inte bitter utan jag gjorde ett riktigt bra beslut. Nu ska jag få bukt med denna vad som för övrigt var ungefär en centimeter större i omkrets än den högra när jag kom hem. Inte konstigt att mitt löpsteg blev lidande haha, Bara att ta lärdom, mer massage och bli starkare. Det var inte min dag idag och förmodligen sitter lite kvaar sedan EM. Men men om två veckor smäller det, och då ska jag springa som bara den. |
Bloggare
Jag heter Sophia Sundberg är idrottsnutritionist och löptränare. Tränar och tävlar på Ultradistanserna. Här kan du följa min blogg. Arkiv
March 2022
Kategorier
All
|